Man börjar inte som företagare – man börjar med att göra jobbet
Man börjar inte som företagare – man börjar med att göra jobbet
Jag har aldrig träffat en snickare som började med att vilja bli företagare. De flesta börjar för att de kan bygga saker. Punkt. Sen kommer resten av sig själv, vare sig man vill eller inte.
För min del började det med småjobb. En altan åt en bekant. En vägg som skulle flyttas. Någon som “bara behövde hjälp en helg”. Inget märkvärdigt. Bara jobb som behövde göras.
Det var först efteråt som frågan dök upp: hur tar jag betalt på ett sätt som inte krånglar till allt?
Verktygen är enkla – besluten är inte det
Som snickare är man van vid tydliga saker. Antingen sitter regeln rakt, eller så gör den inte det. Antingen håller konstruktionen, eller så gör den inte det. Det finns sällan utrymme för tolkning.
Administration är tvärtom. Där finns tusen regler, undantag och “det beror på”. Och det är där många av oss tappar sugen. Inte för att vi inte vill göra rätt, utan för att det känns oproportionerligt för ett jobb som kanske tog två dagar.
När man bara vill bygga, inte starta ett livsprojekt.
Småjobb blir snabbt ett problem
Det är märkligt hur fort ett litet uppdrag kan bli ett stort huvudbry. Kunden är nöjd. Jobbet är klart. Alla är överens om priset. Ändå sitter man där och googlar sent på kvällen och undrar vad som egentligen krävs för att skicka en faktura.
Starta företag? För ett jobb?
Sätta sig in i bokföring, moms och skatter? För en altan?
Många löser det genom att dra ut på det. Andra tackar nej nästa gång. En del gör det svart, trots att de egentligen inte vill. Inte för att de är oseriösa, utan för att systemet inte är byggt för verkligheten.
Jobbet kommer alltid först
För oss som jobbar med händerna är det enkelt: jobbet kommer först. Kunden bryr sig inte om hur du tar betalt, bara att det blir ordentligt gjort. Att dörren hänger rakt. Att golvet inte knarrar. Att det håller.
Det är därför många i min situation letar efter sätt att fakturera utan eget företag när uppdragen fortfarande är sporadiska. Inte för att man försöker smita undan ansvar, utan för att man vill lösa betalningen utan att bygga en hel organisation runt något som kanske händer varannan månad.
Man vet inte från början hur mycket det blir
En sak som folk utanför byggbranschen ofta missar är att man inte alltid vet hur mycket jobb det kommer bli. Ena månaden är det fullt. Nästa är det dött. Det beror på väder, konjunktur, tajming, och ren tur.
Att då låsa sig i fasta kostnader och administration innan man ens vet om det finns ett flöde är bakvänt. De flesta snickare jag känner vill först se om det här är något som:
- är kul att göra
- går att ta betalt för
- går att få regelbundet
Sen kan man ta nästa steg.
Företagande är inget mål i sig
Det finns en romantisk bild av att “ta steget” och starta eget. Men för många hantverkare är det inte ett mål, utan en konsekvens. Man gör jobbet. Det finns efterfrågan. Då blir företaget ett verktyg, inte en identitet.
Problemet uppstår när verktyget kommer för tidigt. När man tvingas tänka mer på papper än på material. Mer på regler än på resultat.
Det är då folk tappar lusten.
När det faktiskt är dags
Det finns en punkt när det förändras. När jobben blir fler. När kunderna börjar höra av sig utan att man jagar. När man märker att det inte längre handlar om enstaka uppdrag, utan om något som rullar.
Då är det helt rimligt att ta nästa steg. Starta företag. Göra rätt från början. Bygga upp något som håller över tid.
Skillnaden är att beslutet då är grundat i verklighet, inte i antaganden.
En snickares syn på “rätt ordning”
För mig är rätt ordning enkel:
- Gör jobbet bra
- Se om någon vill betala för det
- Upprepa
- Bygg struktur när det behövs
Allt annat är omvänd logik.
Man skulle aldrig bygga taket innan stommen. Man skulle aldrig köpa maskiner innan man vet vad man ska bygga. Ändå förväntas man ibland bygga hela företaget innan man ens vet om det finns ett jobb.
Avslutning
De flesta snickare vill inte krångla. Vi vill göra rätt, men vi vill göra det på ett sätt som matchar verkligheten. Små jobb ska få vara små. Enstaka uppdrag ska inte kräva stora beslut.
Företagande kan komma sen. Först ska jobbet bli gjort.